Framåt kvällskvisten åkte vi vidare ned till mormor i Höllviken. Där bor hon med min bonusmorfar Per och hunden Bruno. Mormor kom jag allt ihåg från Stockholmsbesöket för hon har en speciell röst när hon pratar med bebisar. Oxå sjunger hon mycket för mig - helst Gullefjun. Bonusmorfar frågade om det var hack i skivan. Det var kul. Och då sjöng hon Bockarna Bruse istället. Mormor och Per fick under visiten äran att bli mina första barnvakter. Det gick som smort. Hann knappt tänka på att mor och far var borta. Kändes helt enkelt bättre att bli bortskämd i lugn och ro än att följa med och bli buren av kletiga händer på en kräftskiva.
Besöket i Höllviken bjöd oxå på många nya bekantskaper. Mammas kompis Sofia var först ut. Fikade med henne på nya byafiket Märtas, där jag spenderade majoriteten av tiden i hennes famn. Hann sedan med ännu en fika där med Johanna och hennes lilla Ludvig, tillsammans med Zia och hennes kille Jens. Då var jag inte så social - sov hela tiden. Man kan faktiskt inte vara på topp jämnt... Sista dagen träffade jag för första gången en bebis som var mindre än jag. Smilla Arntell. Tillsammans med sin storebror Viggo och mamma Johanna och pappa Daniel. Var kul.
Jag skulle nog summera visiten så här. Den var bra. Höllviken var bra. Mormor verkar laga grymt god mat. Gärna på vilt so bonusmorfar skjutit. Alla var snälla. Nån dag vill jag faktiskt flytta dit så man ser dem lite oftare. Och då syftar jag på all-of-the-above och de som inte hanns med denna gången. Så det så!